Pengar och DH
Postkodsmiljonären denna veckan var i Fjärås, mamma har en lott och hon vann 10 000. Hasse, Ulf och Maries mamma (min gamla dagmamma och hennes bröder som är vänner till familjen numera) deras mamma vann 100 000 och vann dessutom bilen. Lite orättvist, jag borde fått vinna en bil (helt utan lott och allt ;) )
Just nu sitter jag på jobbet, jag tycker att jag förtjänar lite rast i allt arbete, (för det är ju så hårt när huset är städat och allt)!!! Ganska mysigt att ta sig en paus och skriva här, dock så tror jag att det är så emot reglerna som det kan bli, men ibland får man leva farligt. Det är först nu som internet velat sammarbete här ju. Det måste tydligen bli jättedåligt väder mm för att grenen som ligger ivägen för antenden eller var det nu var, ska flytta på sig!!
Dessutom bakade jag pepparkakor idag, så massa kakor, och sen en hel del chips och en lussebulle. Till råga på allt åt jag pizza igår, gisses vilken helt alltså, :S får simma mer än 1,5 km imorgon alltså, eller så går jag på gymmet, sådant är nyttigt också! (dessutom är det fler söta svettiga killar och tjejer på gymmet *busigt leende*
DHs07
Normalt sätt så brukar jag inte skriva personliga inlägg här. Men eftersom jag ärpå DH och inte har medtagit någonting eget så känns det lite kört för mig.
Och ja det kommer vara mer stavfel än vanligt, moppas tangentbord är skumt!!!!
DH som TA ärganska kul dock så är det inte så kul eftersom det är tre som arbeta på sina pass ordentligt, medans andra sitter vid datorn. Jag har inget emot att de sitter där när det inte är någon där, men datorn blir som en liten väg mellan dem och de andra som kommer för att varva ner. Någonting som absolut inte är bra eftersom vi i detta teamet måste vara öna och släppa in de som kommer. Låter kanske lätt, men jag börjar misstänka att alla inte klarar det... :P
Detta ser jag som ett test, ett test som bevisar att det ska vara datorförbud inne hos oss, det går inte annars..känns inte kul att behöva bara säga rakt av att nej det får man inte ha mer, men det är nog enda sättet. Vi ska få andra att trivas, inte känna att de måste anstränga sigför att få kontakt med oss, det är vårat egna arbete.
Hum DH är verkligen en form av terapi, det finns masa människor som man kan prata med somockså passar på att lätta sitt hjärta. Hum dock så är det jobbigt att komma till insikt de första dagarna, och sen behöva vänta tills tisdag innan man kan prata med berörda människor, och i vissa fall ännu längre.
Jag måste nog sluta nu och återgå till at leta männskor att knåda. Ä dock väldigt slut nu får se hur mycket jag orkar med.
Och måste bara tillägga att det finns så många sjukt söta människor här. Människor som tvingar med miatt äta och dricka. Vet inte vad det är med mig, men jag missköter detnågot sjukt mycket det här eventet. Känns skönt att veta att man inte är helt lämnad åt att bara ta hand om andra, utan att andra verkligen tar hand om mig också.
